Paris har förändrats med tiden, och ibland blir vi förvånade när vi återupptäcker det förflutna på vissa platser. Detta gäller i synnerhet för stadsdelen Halles. På platsen för dagens Place Joachim-du-Bellay låg vid den tiden en av de viktigaste kyrkogårdarna i Paris: Cimetière des Innocents.
Ursprunget till denna kyrkogård går tillbaka till Merovingianerna, och i nästan 1 000 år inhyste den kvarlevorna av parisare tills den stängdes 1780. Det uppskattas att två miljoner parisare begravdes där. Ett första kapell till Saint-Michels ära byggdes här innan det ersattes av en större kyrka omkring 1130 på order av Ludvig VI den fete. Den var tillägnad de heliga oskyldiga, därav namnet.
De oskyldigas kyrkogård, ett landmärke i parisarnas dagliga liv
Förutomkyrkan, massgravarna och en fontän fanns det även två reclusoirs på Innocents kyrk ogård. Dessa små celler inhyste fångar som sedan murades in. Den första Reclusoir des Innocents var den mest berömda i Paris. Den hade två gallerförsedda kryphål, ett mot utsidan så att mat kunde föras in och det andra mot insidan av kyrkan så att enstöringen kunde delta i religiösa ceremonier.
Det finns fyra namn på enstöringar från Cimetière des Innocents. Den första, Alix La Bourgeotte, förblev i sitt kloster i 46 år. Den andra, Jeanne La Verrière, hade uttryckt sin önskan att leva som recluse, trots att AlixLa Bourgeotte redan hade suttit i sin cell i 18 år. En andra enstöring byggdes därför. Renée de Vendômois, dömd för äktenskapsbrott och mord på sin make, dömdes till att sluta sina dagar i en enstöring. Slutligen var den fjärde kända enstöringen en änka vid namn Jeanne Pannoncelle.
Denna kyrkogård var minst sagt populär bland parisarna. Den var en livlig mötesplats som under dagtid besöktes av köpmän och flanörer. När natten föll blev kyrkogården dock mindre populär. Då begravdes kvarlevor från 22 församlingar i Paris, från sjukhuset Hôtel-Dieu, från offer för digerdöden 1348 och från oidentifierade personer från bårhuset Cité, inklusive personer som drunknat i Seine och personer som dött på allmän väg, som sedan begravdes i massgravar.
Slutet på de oskyldigas kyrkogård
Det fanns alltså alldeles för många kroppar för en kyrkogård som var för liten. Det sades också att jorden skulle äta upp liket på nio dagar. Massgravar lades till runt om på kyrkogården för att rymma de ben som togs bort. Charnier des Lingères på södra sidan av den gamla kyrkogården, parallellt med rue de la Ferronnerie, utmärkte sig genom en fresk som föreställde en makaber dans. Den föreställde adelsmän, religiösa företrädare, bönder och till och med regenter som tvingades följa de döda, en påminnelse om att ingen kunde undkomma detta öde.
Men efter tusen års verksamhet var kyrkogården, som ligger i hjärtat av Paris, ohälsosam. Den var så överbefolkad att marknivån enligt uppgift låg 2,50 meter högre än de omgivande gatorna. Dessutom förbjöd en lag från 1765 kyrkogårdar inne i städerna av insalubritetsskäl. En avgörande händelse ledde till att de oskyldigas kyrkogård stängdes slutgiltigt 1780. Under tyngden av de lik som begravts där gav en skiljevägg vika och Parisbornas kvarlevor spilldes ut i en restaurangägares källare. Kyrkogården förstördes 1786.
Resterna av de oskyldigas kyrkogård
Mycket lite återstår av denna parisiska kyrkogård idag. Kvarlevorna av de människor som begravdes där finns nu i Paris katakomber. Fontaine des Innocents på Place Joachim-du-Bellay var den fontän som låg i anslutning tillInnocents-kyrkan, som nu är förstörd. På nr 8 rue de la Ferronnerie och nr 15 rue des Innocents kan man se de valv som en gång bar upp två av kyrkogårdens massgravar. Rester finns också bevarade i Musée du Louvre och Musée Carnavalet.
Plats
Tunnelbana Châtelet-Les Halles
Châtelet
75001 Paris 1
Tillgång
Metro Châtelet (linjerna 1, 4, 7, 11, 14)
Priser
Fri
