Arts et Métiers anses vara en av de vackraste stationerna på Paris tunnelbana och tusentals passagerare passerar här varje dag. Du kanske inte har märkt det vid det här laget, men har du någonsin undrat varför den ser ut som den gör? När du passerar stationen på linje 11 blir du i alla fall förvånad över dess exceptionella design. Varför ser den här stationen ut som en ubåt? Vad är historien bakom denna radikala omvandling?
Före 1994 såg Arts et Métiers ut som många andra stationer i Paris, med sina typiska vita plattor. Allt detta förändrades i oktober samma år, då stationen fick en ny design för att fira en stor händelse: tvåhundraårsjubileet av Conservatoire national des Arts et Métiers. Denna radikala förändring utformades inte bara för att markera jubileet, utan också för att erbjuda en unik upplevelse för människor i transit. Conservatoire National des Arts et Métiers utformades ursprungligen för att utbilda tekniker och ingenjörer genom demonstrationer med vetenskapliga och tekniska föremål. Idag inrymmer det Musée des Arts et Métiers, som behandlar viktiga tekniska och tekniska innovationer.
Förhållandet mellan konst och tunnelbana är inte nytt. Det började med Hector Guimard, arkitekten som 1900 fick i uppdrag av Compagnie du Chemin de Fer Métropolitain (CMP), föregångaren till RATP, att skapa 167 strukturer, inklusive de berömda aedikulorna vid ingångarna till Paris tunnelbana, symboler för Art Nouveau. Detta initiativ var ett uttryck för djärvhet och modernitet, jämförbart med att anlita en känd arkitekt av idag. Under efterkrigstiden minskade denna konstnärliga fusion, men under 1970-talet fick den en renässans med inrättandet av kulturella och konstnärliga stationer. Stationen Louvren-Rivoli visade till exempel avgjutningar av skulpturer från museet från 1968, medan Arts et Métiers var inspirerad av Jules Vernes Nautilus. Denna synergi mellan konst och kollektivtrafik är inte unik för Paris: liknande projekt finns i Wien, Neapel och Stockholm, där konst integreras i tunnelbanan på permanent basis, vilket illustrerar en global tradition av konstnärliga uppdrag inom kollektivtrafiken.
Partnerskapet mellan Musée des Arts et Métiers och RATP gav upphov till detta djärva projekt. Stationen har förvandlats till en plats som för tankarna till Jules Vernes berömda ubåt Nautilus, som nu är en symbol för tekniska framsteg. Den belgiske serietecknaren och scenografen François Schuiten, i samarbete med den franske manusförfattaren Benoît Peeters, var de kreativa hjärnorna bakom projektet.
Inspirationen kom från Jules Vernes fantastiska berättelser, särskilt"Tjugotusen leagues under havet" och"Den mystiska ön". Stationen är nu täckt av nitade kopparplåtar, vilket skapar en fängslande retro-futuristisk atmosfär. Avsaknaden av reklam och de noggranna detaljerna, som kuggarna och mekanismerna integrerade i valvet, förstärker denna unika atmosfär.
På insidan visar porthål i mässing modeller av historiska uppfinningar som en hyllning till konservatoriet. Dessa miniatyrutställningar ger en fascinerande inblick i de vetenskapliga och tekniska framsteg som museet hyllar.
Stationsnamnen är utsmyckade i guld, liksom bultarna som håller fast kopparn och konturerna av hyttventilerna längs "tunneln". Ovanför pryder imponerande kugghjul taket, och de klassiska sätena har den utmärkande egenskapen att de är gjorda av trä.
François Schuiten, känd för sin serie"Les Cités Obscures", har också använt sin unika talang för andra projekt, till exempel Porte de Hal-stationen i Bryssel och Jules Verne-huset i Amiens. Hans passion för arkitektur, historia och science fiction lyser igenom i vart och ett av hans verk.
Tunnelbanestationen Arts et Métiers visar upp en unik sida av Paris transportsystem. Det är en ovanlig resa genom historia, kreativitet och mänsklig uppfinningsrikedom. En station där det förflutna möter framtiden, där konst möter det dagliga tåget. För historiefantaster, science fiction-fans eller de som älskar ovanliga platser erbjuder Arts et Métiers-stationen oss en resa till en annan värld, 20 000 platser under havet mitt i hjärtat av Paris.
Referenser
